En person med EHS/elöverkänslighet kan bli mycket sjukare av sjukhusmiljön. En förbättring som tagit en person med EHS/elöverkänslighet månader att uppnå kan vara helt borta inom en timme. Därför behöver vi din hjälp. Du som arbetar inom vården kan med några enkla åtgärder åtgärder göra tillvaron bättre för en patient med EHS.

Vad en person med EHS/elöverkänslighet reagerar på

Vi kan reagera på all elektrisk/elektronisk utrustning, till exempel WiFi, lågenergilampor, lysrör, datorer, TV, mobiltelefoner, DECT-telefoner (bärbara = trådlösa inomhustelefoner), adaptrar, hörselslingor, röntgen och annan undersökningsapparatur.

Allvarliga symtom försvårar vårdsituationen

Symtomen är ibland akuta vid exponering, men ofta visar de sig inte förrän efter någon timme. De kan sitta kvar i dagar eller till och med månader och är bland annat:

hjärtklappning huvudvärk
hjärtflimmer frossa
smärtor och tryck över bröstet illamående
blodtrycksförändring värk i muskler och leder
andnöd ljuskänslighet (gäller även dagsljus)
yrsel tal- och koncentrationssvårigheter- kognitiv påverkan

samt i mycket svåra fall: kraftlöshet som kan övergå i medvetslöshet. Detta kan förväxlas med stroke.

Lyssna på patienten

Hur kraftigt och på vad vi reagerar är mycket individuellt. Lyssna därför på patienten!

Så här kan du underlätta för en patient med EHS/elöverkänslighet

  • Försök göra besöket så kort och fritt från teknik som möjligt.
  • Försök minska exponeringen – släck till exempel lysrör och lågenergilampor samt stäng av mobiltelefoner, dator/TV och annat som kan generera fält. Tänk på att fälten går igenom golv, vägg och tak tämligen obehindrat.

Ta EHS/elöverkänslighet på allvar

Hur vet man om en patient som inte förmår kommunicera är har EHS/elöverkänslighet? Hon/han har ofta ett medlemskort i Elöverkänsligas Riksförbund i sin plånbok, som ger viss information. EHS/elöverkänslighet är en erkänd miljörelaterad funktionsnedsättning.
För ytterligare information, gå in på vår hemsida: eloverkanslig.org

Diagnos

EHS är enligt forskningen en väldefinierad objektivt identifierad och karakteriserad neurologisk störning som kan diagnostiseras, behandlas och förebyggas. Förslag är lämnat från en grupp forskare till WHO om att elöverkänslighet ska erkännas och att den borde ingå i WHO:s klassifikationssystem ICD (Belpomme 2020). Förbundet har begärt hos Socialstyrelsen att nationella riktlinjer ska upprättas för vård av personer med EHS. Internationella riktlinjer för undersökning och vård finns redan utarbetade och används av specialister inom många länder (exempel Europa EMF Guidelines 2016).

I avvaktan på WHO:s beslut om specifik diagnoskod för EHS/elöverkänslighet anges Socialstyrelsens anvisade kod ICD-10R R68.8, ”Andra specificerade generella symtom och sjukdomstecken”. Detta kombineras med orsakskod/orsakskoder inom intervallet W85-W99 (exponering för elektrisk ström, strålning m.m.). Noggrann symtombeskrivning ska göras samt att symtom klingar av i bra EMF-miljö.

Viktigt

Vi är ofta känsliga mot metaller, så ge aldrig en elöverkänslig injektioner eller mediciner som innehåller kvicksilver, titan eller andra metaller (kontrollera i FASS).

Tack för din hjälp!

Elöverkänsligas Riksförbund.
En del av Funktionsrätt Sverige